Årsmöte den 8 mars
Lördagen den 8 mars samlades inventerare, ringmärkare och personer med intresse för pilgrimsfalkens bevarande i Sverige på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
Bakom kulisserna
Mötet inleddes med att chefen för Ringmärkningscentralen Thord Fransson och forskarassistent Ludvig Palmheden tog oss med bakom kulisserna. Ludvig redogjorde för den iskalla provbanken (-25 C) där prover från inkomna djur från Statens vilt förvarades. Pilgrimsfalken var en av de arter som man under lång tid har kunnat följa både före och efter miljögiftsproblemen med kvicksilver, DDT och PCB.
Thord Fransson visade sedan upp skinnsamlingen med pilgrimsfalk, jaktfalk men även små kolibrier och kungsfiskare. Vi uppmärksammades på storleksskillnaden mellan hona och hane hos falken. Samlingarna både i provbanken och i skinnsamling är värdefulla i forskningssynpunkt. Samlingarna utgör även ett stort kulturvärde,
Mötet
Lars Leksén från styrgruppen för Pilgrimsfalk Sverige hälsade de 37 deltagarna välkomna till årets falkmöte. Deltagarna kom från Varberg i söder till Boden i norr.
Han framförde också tack till Thord Fransson på Ringmärkningscentralen som välvilligt ställt upp bl.a. med lokaler.
Ringmärkning och återfynd
Thord Fransson berättade om v verksamheten på ringmärkningscentralen och om återfynd av pilgrimsfalk framför Spanien. vinterrevir i Nederländerna, Frankrike och Spanien.. Ett speciellt fall var de kullsyskon födda 1999 som båda återfanns på öar i Nordatlanten bl. a på Färöarna. Återfynd från märkningar i norra Sverige är endast 140 st. Återfynd är ju tyvärr ofta döda falkar. Under senare tid med färgringmärkning så har även rapportering skett efter fotografering eller avläsning med hjälp av kikare.
Vid kontroll på RC:s hemsida fanns uppgifter att 8700 ungfåglar av pilgrimsfalk har ringmärkts genom åren. För pilgrimsfalk finns 924 återfynd
Åldersrekordet för pilgrimsfalk i det vilda är 17 år och 4 månader. Ringmärkningscentralen har en viktig roll i basfakta för att bevara våra fåglar men även skydd av fåglarnas provianteringplatser vid vår- och höstflyttningar.
Resultat 2024
Norra Norrland
Bert-Ove Lindström redogjorde för inventering och ringmärkning i norra Sverige. Ringmärkarhjälp har kommit från Sture Orrhult, Kent Nilsson, Mikaela Sandgathe och Jakob Wakander.
Svealand och södra Norrland
Lars Leksén fortsatte sedan att redogöra för Svealand. Under 2024 fann man vid inventering 34 par. På 7 lokaler fanns endast en falk och 23 lokaler saknade falk. 26 par lyckades med häckningen och fick tillsammans 66 ungar, varav 54 ringmärktes.
I Dalarna var 2020 ett toppår med 39 ungar. 2023 blev ett bottenår med endast 11 ungar. 2024 blev något bättre med 17 ungar där 9 ringmärktes på 7 lokaler. Häckningsframgångarna i Dalarna tycks vara på nedgång.
I södra Norrland fanns 14 par med 11 lyckade häckningar och 26 ungar ringmärktes.
Götaland
Lars-Åke Andersson fortsatte med redovisning av resultaten från Götaland och en sammanfattning för hela Sverige sammanställt av Tommy Järås.
I Götaland har Pilgrimsfalk Sverige kännedom av 204 falklokaler med koncentration till Västergötland, Bohuslän och Halland. Av dessa besöktes 192 lokaler av 162 inventerare med 1018 besök dvs. minst 5 gånger/lokal.
Antal par i Götaland var 108 st. Endast 65 par häckade och 57 lyckades. De fick tillsammans 148 ungar. Även här har efter den kraftiga nedgången av häckande falkpar under 2021 på grund av fågelinfluensa skett en viss uppgång under 2022 – 2023. Under 2024 sker åter en nedgång. Förklaringen till denna nedgång återstår att förklara.
För hela Sverige blir resultatet 227 lokaler med falkpar, 48 lokaler med endast en falk och på 178 lokaler saknas det falkar. 50 kända lokaler besöktes ej. 146 falkpar lyckades med häckningen och fick 360 ungar varav 235 ungar ringmärktes. Detta skall jämföras med toppåret 2020 då hela 391 ungar ringmärktes.
Sträckräkning vid Falsterbo visar också en nedgång i antalet flyttande pilgrimsfalkar. Orsaken till detta kan ju dock bero på att fler falkar stannar kvar i landet under vintern eller att fler falkar ha ändrat flyttvägarna.
Från födelseplatsen till häckningslokal har honor 10 – 15 mil medan hanar dyker upp redan mellan 4 – 6 mil. Hanarnas flyttning har med åren blivit något kortare kanske beroende på en tätare population.
I Sverige beräknas antalet pilgrimsfalkpar till runt 600 st.
Fågelinfluensa
Caroline Bröjer, biträdande statsveterinär hos Statens veterinärmedicinsk anstalt (SVA) redogjorde sedan på ett lysande sätt om hur fågelinfluensan tyvärr drabbat fågelfaunan.
Fågelinfluensan benämns ofta HPAI, Highly Pathogenic Avian Influenza och har ofta dödlig utgång.
Utbrott av fågelinfluensan förekommer då och då i tamfågeluppfödning tex tamhöns och fasan.
Redan 2006 kunde man konstatera att smittan kunde spridas från höns till människa.
Till SVA skickas döda djur för undersökning framför allt av dödsorsak. På fåglar har man tagit influensaprover på större fåglar och mest på de vattenrelaterade arterna. Inga tättingar har analyserats. Man gör inte heller några provtagningar i fält. Alla arter av Statens vilt analyseras.
2018 inkom 55 havsörnar varav 11 var smittade med H5N6. Inga andfåglar var smittade.
Från oktober 2020 till oktober 2021 var 128 av 811 provtagna fåglar smittade. Smittan var nu av varianten H5N1. Dessutom 24 besättningar av tamfågel. 2021 hittades 11 döda pilgrimsfalkar som var smittade av en muterad variant H5N1. 2022 fortsatte epidemien med kentska tärnor, havssulor på Västkusten, sillgrisslor och tordmular i Östersjön. 2023 dog 800 skrattmåsar vid Råstasjön i Stockholm. Detta år hittade man också döda rävvalpar med influensavirus. En utter och en gråsäl har också påträffats med H5N1.
I mars 2024 avtog plötsligt influensan.
Påverkas populationen av HPAI?
Influensan har framför allt påverkat kolonihäckare som havssula, sillgrissla m.fl.
I Nederländerna minskade antalet pilgrimsfalkpar från 240 till 160. I Danmark var nedgången från 17 till 9 par. Då falkarna ju inte är kolonihäckare kan nedgång bero på födovalet Provtagna okläckta ägg är inte smittade av viruset.
Enstaka pilgrimsfalkar i USA har utvecklat antikroppar mot viruset och klarat av infektionen.
Grön omställning i Norrbotten
Bert-Ove Lindström berättade sedan om den ”Gröna omställningen” som inte alltid är så grön.
Järnmalmsbrytning och vattenkraftsutbyggnad med 14 kraftverk i Lule älv har satt sina spår. Samhällena Kiruna och Malmberget håller på att flyttas. Arealkrävande verksamheter som nya gruvor och vindkraftverk är nya hot. 80% av vindkraften är dessutom utlandsägd.
Bert-Ove rapporterade också om 254 kungsörnrevir i Norrbotten och 150 – 160 par havsörn. Under 2024 hittades 24 par av pilgrimsfalk med konventionell apostlahästinventering och 60 par med helikopter. I Norrbotten häckar falken både i berg och ute på svårbesökta myrar. Dessutom har en trädhäckning hittats. Bert-Ove gladde sig också åt vitryggiga hackspettens återkomst som häckfågel i Norrbotten och även om utterns återkomst.
Ljudboxar
Larsgunnar Nilsson pratade sedan om hur använder ljudboxar för att inventera pilgrimsfalk. Han informerade hur man ställer in ljudboxen av märket Audiomoth, hur man analyserar de inspelade ljudfilerna med dataprogrammen Chirpity och Audiocity. I högtalarna kunde man höra falkens olika läten som ”klagande”, ”kluckande”, ”kacklande” samt tiggläten från ungar.
Den exakta geografiska positionen för falklokalerna hålls hemliga. Dock presenterade Larsgunnar en Sverigekarta med mindre noggrannhet s.k. diffusering.
Samarbete med Lantmännen fastigheter
BirdLife Sverige har tecknat avtal med Lantmännen fastigheter. Henrik Nilsson redogjorde för det tänkta långsiktiga samarbetet med Biologisk mångfald. Bl.a. skall Lantmännen bistå med bolådor på silos där falken uppehåller sig under häckningssäsong som tex skett i Helsingborg, Fjugesta och Västerås.
Handel med pilgrimsfalkar
CITES är en internationell föreskrift hur handel med vilda djur skall gå till. För handel och transport av pilgrimsfalk är reglerna ganska hårda. På förslag från Canada föreslås lättnader för pilgrimsfalk. Knud har kontaktat BirdLife Sverige att rösta mot förslaget i kommande förhandlingar. Lättnader kan medföra ökad risk för spridning falkhybrider men även återigen boplundring av ägg och ungar. Populationsnedgången på grund av fågelinfluensan är också ett skäl att inte lätta på reglerna.
Avslutning
Mia Ericsson, projektavdelningsansvarig hos BirdLife Sverige avslutade årets falkmöte med att framhålla det stora engagemang som finns hos alla personer inom Pilgrimsfalk Sverige.
Kommentarer
Det finns inte några kommentarer för detta inlägget ännu.
Skriv en kommentar