Fågelinfluensa ett fortsatt hot mot pilgrimsfalken
Pilgrimsfalk Sverige inom BirdLife Sverige fortsätter följa populationen av pilgrimsfalk.
Som toppredator är pilgrimsfalken en indikator för miljötillståndet i naturen. Verksamheten har bland annat bestått av inventeringar, reproduktionsstudier och insamling av material för miljögiftsanalys.
Liksom tidigare har hundratals personer gjort ideella insatser i form av inventeringar, kontroll av kända lokaler, avläsning av falkar, ringmärkning med mera. Alla observationer rapporteras via mejl och sammanställs löpande veckovis i en Falkrapport. Rapporten mejlas sedan ut till medarbetarna.
I mars hölls ett möte inför årets säsong. I år var platsen för mötet Naturum Hornborgasjön. På mötet redogjordes även för föregående års arbete. Bland dessa redogörelser fanns rapporter från olika delar av verksamheten som inventeringar i Värmland, ljudinspelning med ljudboxar, återfyndsredovisning, fältjobb i Norrbotten med mera. Föredrag har också hållits vid upprepade tillfällen på olika platser i landet.
Styrgruppen har som tidigare bestått av Lars-Åke Andersson, Knud Falk, Tommy Järås, Lars Leksen, Peter Lindberg, Berth-Owe Lindström och Sture Orrhult. Vid mötet i mars utökades styrgruppen med Larsgunnar Nilsson och Mikaela Sandgathe. Kent Ove Hvass har varit kontaktperson med BirdLife Sverige tillsammans med Mia Ericsson, projektavdelningsansvarig inom BirdLife Sverige. Ekonomisk redovisning har förtjänstfullt administrerats av BirdLife Sveriges kansli.
Projektet har som tidigare till stor del finansierats av Alvins fond inom Naturvårdsverket. LKAB har bidragit ekonomiskt för helikopterflygningar i Norrland. Dessutom har gåvor via Swish och bidrag från lokala föreningar stöttat projektet ekonomiskt.
Resultat
Falkarna häckar framför allt i naturliga klippbranter. Flera nya par har hittats i bergtäkter efter ökad inventering vid både nedlagda och nuvarande täkter. Falkpar har också, liksom tidigare, häckat på byggnader. Under 2023 häckade pilgrimsfalkarna i alla landskap utom Gotland, Öland, Uppland och Gästrikland.
Inventering
Varje känd lokal besöktes förhoppningsvis ett par gånger på våren för att konstatera om falk-paret i fråga var på plats. I samband med förmodad häckning kontrollerades senare ett mindre antal lokaler också med genomlysning av ägg för att kontrollera om äggen var befruktade. Nästa besök var vid ringmärkning och slutligen gjordes ett besök för kontroll hur många ungar som blivit flygfärdiga.
I samband med kontrollerna användes förutom tubkikare med flera timmars spaning också fotografering och videofilmning med drönare som hjälpmedel. I Norrbotten flögs det som redan nämnts med helikopter för att inventera så många lokaler som möjligt. På vissa bohyllor har åtelkameror placerats för att kunna läsa av falkar med eventuella färgringar med individuella siffror och bokstäver.
Götaland
Götaland hade 117 par (116 år 2022) varav häckning konstaterades hos 97 (88 år 2022). Hos de övriga 20 paren genomfördes sannolikt häckningar eller häckningsförsök hos flera, men de kan ha misslyckats på ett relativt tidigt stadium.
Av de konstaterade häckande paren misslyckades 25 (26 procent), vilket är samma omfattning som ett ”normalår”. Ungproduktionen var samma som 2022, 187 kända ungar varav 157 ringmärktes. Antalet ungar per häckning blev 1,89 och per lyckad häckning 2,54, nästan exakt samma som 2022 då det blev 2,57 ungar per lyckad häckning.
Fördelningen av antal par inom Götaland har förändrats under senare år. Bohuslän och Halland har haft en minskande population sedan 2020. I Bohuslän har antalet par minskat från 38 år 2020 till 24 under 2023, i Halland från 20 par 2022 till endast 13 par 2023. I övriga landskap i Götaland ses inte någon liknande minskning utan där har populationerna hållit sig väl. I Småland har till och med en ökning skett från sex par föregående år till elva par i år. Inventeringsinsatsen har varit ungefär i samma omfattning som åren innan. Öland och Gotland har under flera år saknat häckande pilgrimsfalkar.
Svealand
Av Svealands 27 konstaterande häckande par misslyckades sex (22 procent). På ytterligare 14 lokaler registrerades par eller ensamma falkar vid tillfälliga besök. Ungproduktionen blev 2,52 ungar per lyckad häckning eller 1,96 ungar per häckningsförsök. Detta är siffror som ligger väl i paritet med övriga delar av landet.
Det område som hade störst problem var Dalarna där fem av nio häckningar misslyckades. Högst sannolikt var orsaken ett kraftigt oväder med långvarigt snöfall i slutet av april. Detta ledde till att de flesta paren i västra delarna av landskapet misslyckades.
Södra Norrland
Området omfattar landskapen Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Härjedalen och Jämtland. Av 30 lokaler med konstaterade pilgrimsfalkar noterades häckning på 27. Två av häckningarna misslyckades.
Ungproduktionen blev bra med 2,68 ungar per lyckad häckning. Med så få misslyckade häckningar blev antal ungar per häckning det högsta för landet, med 2,48.
Norra Norrland
Stora ytor att täcka och långa avstånd vid inventeringar innebär oftast att det bara blir ett besök vid lokalerna. Detta sker normalt i samband med att ungarna bör vara märknings-stora. Totalt kontrollerades 140 lokaler och pilgrimsfalkar noterades på 86, varav 56 hade konstaterad häckning. Ungproduktionen var 2,24 ungar per lyckad häckning eller 2,0 ungar per häckning. Antalet misslyckade häckningar respektive besatta lokaler kan ha varit betydligt fler eftersom besöken gjordes långt fram på säsongen och falkarna kanske lämnat lokalen.
Avlästa revirfalkar
Med hjälp av kikare och kameror har 104 revirhållande falkar kontrollerats med avseende på ringar. Antalet är färre än under senare år, men ger ändå en god bild av hur stor del av populationen som är märkt. Av de kontrollerade falkarna var 49 omärkta, 29 honor och 20 hannar. Fyra honor och fem hannar var märkta, men deras färgringar gick ej att avläsa till färg eller kod. Hos åtta honor och fyra hannar gick det att avläsa ålder men ej till individ. Resterande 34 gick att läsa av till individnivå, 17 av varje kön.
Ålder
Hos 25 avlästa honor var medelåldern 5,2 år vilket är precis på medelvärdet för de senaste tio åren. Medelåldern hos de 21 avlästa hannarna var 4,8 år, vilket är strax över medelvärdet på 4,6 år de senaste tio åren. Äldst var en tolvårig hona och en elvaårig hanne.
Geografisk spridning
Medianavståndet för honorna från födelseplats till häckningsplats var 144 kilometer (n=19) vilket är något över medel på 131 kilometer. Hannarna slår sig ner närmare födelseplatsen och medianavståndet var 40 kilometer mellan födelse- och häckningsplats.
Hot
Den tidigare negativa påverkan av bekämpningsmedel har minskat. Hur nya miljögifter, till exempel flamskyddsmedel som innehåller PFAS, påverkar pilgrimsfalken är inte helt utrett. Även andra vanliga produkter innehåller PFAS, exempelvis teflon, impregneringsmedel, hudkrämer m.m. – och alla läcker ut i miljön. Under senare år har virus i form av fågelinfluensa härjat framför allt bland vadare, måsar och trutar. Rovfåglar blir sekundärt smittade då de har dessa fåglar som byten.
Det pågår också en ständig dialog med klätterklubbar så att inte falkarna störs under häckningssäsongen. Kontakt tas även med Skogsstyrelsen angående störningar vid häckningslokalerna vid skogsavverkning.
Fågelinfluensa
Under 2023 har nio pilgrimsfalkar påvisats med fågelinfluensa hos SVA i Uppsala enligt ”Epidemiologisk lägesbild” som utges av SVA. I jämförelse med andra rovfågelarter och ugglor är detta anmärkningsvärt många. Fördelningen över landet har varit fyra i Skåne, en vardera i Halland, Västergötland och Östergötland samt två i Västmanland.
Under vintern 2022/23 och häckningssäsongen 2023 slog fågelinfluensan hårt mot skrattmås i Västeuropa och Sverige. Skrattmås är ett av de viktigare bytena för pilgrimsfalken och kan förklara de anmärkningsvärda antal som kom till SVA. Med tanke på hur svårt det är att hitta en död falk, är mörkertalet troligen stort.
Återfynd
Genom ringmärkningscentralens försorg kom 35 återfynd/ kontroller till vår kännedom. Åtta av fynden kom från utlandet, där Danmark hade flest, fem fynd. De övriga tre kom också från den dominerande flygriktningen åt sydväst med ett fynd vardera i Holland, Belgien och Frankrike.
Fjorton av fynden utgjordes av kontrollerade levande fåglar (i de flesta fall fotograferade). De äldsta av dessa kontroller var en falk född i Bohuslän 2015 och avläst i Skagen på Danmarks nordspets i november 2020 samt en åttaårig falk som avlästes från foto i Lycksele lappmark i juni 2023.
Tjugo av årets återfynd gällde fåglar som var yngre än ett år, 14 döda och 6 avlästa. Av de 33 könsbestämda falkarna som återfanns eller kontrollerades var 15 hannar och 18 honor. Den falk som flyttade längst från födelseplatsen var en hona född i Lule Lappmark år 2020 som fotograferades i februari 2023 i West-Vlaanderen, Belgien.
Sammanfattning
Pilgrimsfalkpopulationen i Sverige visar på en svag nedgång efter många års ökning fram till 2018. Den nuvarande populationen består uppskattningsvis av 450–600 par.
Kommentarer
Det finns inte några kommentarer för detta inlägget ännu.
Skriv en kommentar