Resultat 2022

Tommy Järås / Pilgrimsfalk Sverige

Pilgrimsfalk Sverige har fortsatt med de riksomfattande inventeringarna av pilgrimsfalk som inleddes av Naturskyddsföreningen 1972. Sedan 2018 är Birdlife Sverige huvudman för verksamheten. Projektet har kunnat följa effekterna av utsättningsprogrammet och den populationsökning som skedde först i sydvästra Sverige och därefter i mellersta Sverige. Verksamheten har fortsatt med reproduktionsstudier och insamling av material för miljögiftsanalys till miljöprovbanken på Riksmuseet.

Flera hundra personer har aktivt deltagit med rapporter, inventeringar, bevakning, avläsning av falkar, ringmärkning m.m. Alla inkomna observationer vid häckningslokaler läggs löpande in i ”Falkrapporten”, som regelbundet mejlas ut till alla ideella medarbetare. Kända återfynd har också redovisats under året.

Efter två års uppehåll med årligt falkmöte på grund av pandemin så gick det att genomföra ett stort falkmöte på Nordens Ark i Bohuslän helgen 15–16 oktober. Mötet var en tillbakablick på verksamheten då det var 50 år sedan projektet startade och öppnades därför med inlägg av representanter från Naturskyddsföreningen och Birdlife Sverige1 . Deltagare från hela landet och alla nordiska länder förutom Island deltog som föredragshållare. På mötet deltog ca 60 personer. Styrgruppen för Pilgrimsfalk Sverige har under 2022 bestått av Lars-Åke Andersson, Knud Falk, Tommy Järås, Lars Leksen, Peter Lindberg, Berth-Ove Lindström och Sture Orrhult. Som kontaktperson i Birdlife Sverige har Kent-Ove Hvass fungerat och Mia Ericsson som projektsamordnare. Projektet har till stor del finansierats av Alvins fond, Naturvårdsverket.

Resultat

Allmänt

De flesta paren häckade i naturliga klippbranter men antalet par som häckade i stenbrott ökade. Revir i stenbrott har rapporterats från Blekinge, Skåne, Halland, Västergötland, Dalsland, Värmland, Södermanland, och Närke. Urbana revir på byggnader rapporterades från Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Fjugesta, Köping och Västerås. Några kända mark- eller trädhäckande par var inte kända under det gångna året. Nytt landskap att få häckande pilgrimsfalk blev i år Uppland som inte haft några kända häckningar på mycket länge. Endast Gästrikland och Gotland stod utan någon rapporterad häckning 2022. Tabel1 1 ger en överblick över årets resultat, som beskrivs härunder.

Götaland – Skåne, Blekinge, Småland, Halland, Öland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Östergötland

På 116 lokaler har par noterats och av dessa har minst 88 gått till häckning. Dessutom har falk noterats vid ytterligare 16 lokaler – totalt 132 besatta revir. Av de häckande paren lyckades 82 % (72 par) och producerade minst 185 ungar vilket är klart bättre än 2021 då 54 % av häckningarna lyckades och endast 110 ungar var kända. Resultatet för 2022 var alltså bättre än 2021 men under 2020 års resultat. Antal ringmärkta ungar blev 135 av 185 kända.

På 69 revirhävdande och häckande falkar har färgringarma kunnat avläsas antingen med hjälp av åtelkameror eller tubkikare/ fotografering. Av dessa har 35 varit färgringmärkta (50%) och kunnat åldersbestämmas och även i flera fall kunnat individbestämmas. Medianåldern bland de häckande honorna vari 4,5 år med en spridning från 1–11 år. För hanarna var åldern drygt 5 år med en spridning mellan 3-9 år. Medianåldern för bägge könen var exakt det samma som 2021.

Avläsning av färgmärkta häckande falkar
– röd över blå ”NT” och ”AB” – fotot medans klättraren ringmärker ungar i boet.
Foto: Anders von Brömssen

Svealand – Södermanland, Uppland, Närke, Västmanland, Värmland och Dalarna

Av 46 kontrollerade revir så var 36 besatta. Antalet häckande par var 28 och av dem var 24 med lyckad häckning. Ungproduktionen var 54 ungar och av dessa ringmärktes 50. Av de häckande fåglarna i Svealand har 21 avlästs, varav 10 var färgringmärkta med en medianålder för honor på 6,4 år (n=7) och för hanar (n=3) 4,3 år. Den äldsta honan var 11 år och äldsta hanen 6 år.

Nedre Norrland – Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland

Endast 34 par och två ensamma falkar lokaliserades i området; 27 av paren konstaterades häckande. Sannolikt är antal besatta revir kraftigt underskattat, speciellt i de västra delarna. Av 60 kända ungar från 21 lyckade häckningar (2,85 ungar/lyckad häckning) så ringmärktes 50. Kontroll kunde göras på 19 häckande falkar och av dessa var 9 färgringmärkta (48%)

Övre Norrland – Västerbotten, Norrbotten och Lappland

I Västerbotten inventerades 49 lokaler och på dessa konstaterades 30 par, varav 27 lyckades (2021 – 25 lyckade). 26 av paren producerade 56 ungar, ett par okänt. Endast 8 ungar blev ringmärkta. Årets resultat överskrider förra årets resultat.

I Norrbotten och Lappland besöktes 97 lokaler och par sågs på 39 och ytterligare på tre lokaler sågs ensamma falkar. Hos 32 par konstaterades lyckad häckning med 2,4 ungar/bo. Antalet konstaterade lyckade häckningar var tio fler än föregående år. Årligen besöks en standardiserad inventeringsrutt mellan Boden-ArvidsjaurArjeplog-Jokkmokk-Gällivare-Boden för bokontroller och ringmärkning. Antalet märkta ungar (n=25) ökade med 40 % jämfört med 2021.

Hur stor är populationen?
Hälften av kontrollerade revirfalkar från nedre Norrland och söderut har varit omärkta, vilket är klart fler än tidigare år. Om dessa värden är representativa så känner vi till ungefär halva populationen i södra delen av landet, vilket skulle innebära att populationen är ca 350 par från Skåne till Jämtland/Ångermanland.

Populationsuppskattningen för norra Norrland är svårare med stora ytor, få inventerare, tidskrävande berg och långa transporter mellan lokalerna. Pilgrimsfalk Sverige uppskattar att det finns ca 300 par, men siffrorna är mycket ungefärliga. Sveriges population uppskattas i dagsläget till ca 650 par.

Fågelinfluensa
Föregående år (2021) bröts den positiva populationsökningen framför allt i södra Sverige, samtidigt som häckningsresultatet per påbörjad häckning var det sämsta under 2000-talet. Fågelinfluensan var säkerligen en 2022 års färgringar på hälsosamma ungar på lokalen SÖ4 i Södermanland (foto: Per Folkesson) bidragande orsak, då hälften av alla pilgrimsfalkar undersökta hos SVA hade influensa. Fågelinfluensa behöver inte innebära död, utan kan sätta ner allmänkonditionen så kraftigt att utebliven häckning inträffar eller att häckningsresultatet påverkas. 2022 har fortsatt med influensautbrott under sommarperioden med höga dödstal på kolonihäckande arter som måsar, tärnor och alkfåglar. Dessa fågelgrupper ingår till stora antal i pilgrimsfalkarnas bytesval.

Hösten och tidiga vintern 2022-23 har ytterligare ett antal pilgrimsfalkar med fågelinfluensa påträffats. Även mitt under häckningssäsong påträffades en adult häckande pilgrimsfalk i Halland med fågelinfluensa. Hur den häckande populationen kommer att påverkas de kommande åren är av stort intresse att följa.

Återfynd
Under året kom 51 återfynd på ringmärkta pilgrimsfalkar genom ringmärkningscentralens försorg. Något över hälften (27) utgjordes av levande fåglar. Nästan alla kontroller av levande falkar gjordes från fotografier där det gick att avläsa de stora färgringar som används i Sverige, Norge och Danmark – koordinerad genom Pilgrimsfalk
Sverige. Av de döda falkarna (24 ex) så har det avgivits dödsorsak eller omständigheter i några fall. I tre fall har el/ledning varit orsak, två funna med benbrott efter trauma, en fast i nät vid duvslag, en död av jetström efter flygplan och en funnen död med duva i klorna. Den sistnämnda inger en viss oro då liknande inträffade i Skåne
vid två skilda tillfällen för några år sedan, där duvorna var preparerade med giftet carbofuran, som dödade falkarna omgående.

Det flesta återfynd gjordes i Sverige (63%) och övriga var fördelade på sex länder med fyndet längst bort var från Marocko.

Sammanfattningsvis,
För hela landet har par observerats inom 250 revir av 420 kontrollerade, dessutom har det observerats ensamma falkar på ytterligare 26 lokaler.

Två tredjedelar (66%) av alla kontrollerade revir var besatta, och 64% av dessa besatta revir var framgångsrika och producerade i genomsnitt 1,6 unge per besatt revir, med en kullstorlek på 2,5 unge per lyckad häckning. Alla dessa värden ligger väl över de kritisk gränserna för en stabil pilgrimsfalkpopulation, så även om fågelinfluensan
har drabbat falkarna mår populationen fortfarande bra.

Antalet lyckade häckningar har ökat från 135 till 178 (35%), antalet märkta ungar (n=269) ökade med 23 % och antalet ungar (märkta och omärkta) från 329 till 436 (33%). Ett bra resultat i förhållande till 2021 men ändå ett gott stycke efter 2020 års resultat.